Sem 2: metodologi 22/3-06

Gästprofessorn Ken Knoespel höll i det med kort varsel insatta seminariet om metodologi. Det var inget lätt seminarium att skriva om. Svårt att försöka sammanfatta när jag inte vet om jag förstått vad han ville säga. Både för att det var på engelska och för att det var fullt av långa utläggningar. Men det var intressant.

"Vad är metod?" frågade Ken. Jonas svarade att det är hur man väljer att angripa något. Ken var mycket nöjd med ordvalet "angripa". Att välja metod är att ställa frågor om hur man kan gå tillväga.

Allt runt om oss är fyllt med data; allt är data, som kan läsas och tolkas. Ken menade att man ska ta sina egna erfarenheter mycket seriöst, och infoga dem i sina frågor.

Jag skulle vilja påstå att när vi väljer metod så är den färgad av våra erfarenheter vare sig vi vill eller inte. Det går inte att vara helt objektiv. Hur vi ser och tolkar den data vi tar emot är alltid färgat av våra egna erfarenheter. Vilket såklart är en bra anledning att ta sina erfarenheter seriöst.

"Metod är data och idéer tillsammans". Så metoden är alltså vad som faktiskt finns och hur man väljer att tolka det. Det objektiva och subjektiva tillsammans, tolkar jag det som. Och det tror jag att det är.

Jag tror att det Ken ville göra var att utvidga begreppet metod till något mycket större och bredare än vad det verkar vara sett som inom akademikerkretsar.

Man bör även fundera på varför man ser på något just som man gör, sa han. Alltså reflektera över sina egna erfaranheter. Han betonade vikten av ifrågasättande; att tänka själv. Och som sagt hur viktiga de egna erfarenheterna är. Att använda det man lärt sig utanför den akademiska världen som resurs för det man ska fundera på.

Även om vikten av både ifrågasättande och erfarenhet är självklarheter så tror jag att det är bra att bli påmind om detta i akademiska sammanhang.

Vidare sa Ken att scribble och doodle - att klottra - är väldigt viktigt. Både för tankeprocessen, och att det säger mycket om hur vår hjärna fungerar. När jag läste filmvetenskap för några år sedan klottrade jag ganska mycket i mitt block. (En kille jag satt bakom ibland brukade teckna fantastiska saker, bl.a. en stor, detaljerad undervattensmiljö. Men nästan bara i marginalerna tror jag.)

Mitt klottrande har gått ner under medieteknik-studerandet. Jag var övertygad om att det enbart var positivt för studierna: att jag lyssnar mer. Men det är kanske inte är så enkelt.